I Tyskland är det fortfarande vanligt att kalvar skiljs från sina mödrar kort efter födseln och till en början hålls individuellt. Först efter två till tre veckor hålls de i små grupper. En internationell jämförelse visar på tydliga skillnader:

Medan kalvarna på Irland, i Spanien och Grekland växer upp i grupp redan från början, tillbringar kalvarna i USA hela uppfödningsfasen i individuella stallar. Under naturliga förhållanden skulle kalvarna dock växa upp i en social miljö med artfränder och moderkor redan från början.

Precis som för människor och andra djur är den första tiden i livet extremt formativ. Social kontakt har en positiv effekt på olika aspekter av djurens hälsa, beteende och prestation. Vetenskapliga studier visar också att kalvar som hålls i par eller grupper har många fördelar på kort sikt jämfört med djur som hålls individuellt:

• Högre foder- och vattenintag före och efter avvänjning.
• Bättre daglig viktökning.
• Mindre stress och ångest i nya situationer.
• Bättre stresstolerans vid omplacering, avvänjning eller smärtsamma procedurer.
• Högre kognitiva förmågor – kalvar från parhållning lär sig snabbare och anpassar sig bättre till förändringar.

Slutsats: Kalvar som föds upp socialt är mer robusta, nyfikna och stresståliga.

Förmånerna upphör inte vid kalvåldern. Social kalvuppfödning har också positiva långsiktiga effekter. Försök som undersöker kalvuppfödningens inverkan på framtida livslängdsprestationer är långa och därför inte särskilt frekventa. Följande trender kan dock utläsas ur de tillgängliga studierna:

Social kalvhållning är inte bara bra för djuren, utan också för gårdarna:

• Mer arbets- och utrymmeseffektivt än individuella bostäder.
• Stressresistenta kalvar underlättar hanteringen, särskilt när man använder teknik som djuren ständigt måste anpassa sig till (utfodringsteknik, utfodringsrobotar, automatiska mjölkningssystem etc).
• Framtida rättsliga utmaningar: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) rekommenderar att man undviker individuell uppfödning när det är möjligt.

Detta gör det tydligt att par- och grupphållning är en hållbar modell som kombinerar djurskydd och lönsamhet.

Resultaten är tydliga: kalvar som föds upp socialt utvecklas bättre, är mindre oroliga och presterar bättre senare. Detta gynnar djurens välbefinnande, mjölkavkastningen och bönderna i lika hög grad.

Alla som arbetar med kalvuppfödning bör allvarligt överväga par- och grupphållning - det visar vetenskapen: Att växa upp tillsammans gör dig stark.

För att täppa till kunskapsluckorna inom detta område arbetar Hofgut Neumühle tillsammans med andra partners i det BMEL-finansierade projektet "Kalbzu2t". Ett syfte med projektet är att jämföra olika inhysningssystem (enkel-, par- och smågruppshållning) under de första 28 levnadsdagarna och att undersöka deras effekter på senare prestation som mjölkkor eller köttdjur.