Med en blinkning till naturen - optimerat i praxis!

Dagens stora frågor inom kalvuppfödning är sund tillväxt, automatisering och digitalisering. Vi vill att processerna skall gå så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt, och vi är ganska långt ifrån en naturnära uppfödning av kalvarna. Ekonomiskt sett har det absolut sitt berättigande, och många gånger går det inte att göra på annat sätt.

Å andra sidan är den lantbruksekonomiska praxis ofta föremål för kritik från samhällets sida. Vad kan eller måste vi lära oss av naturen, för att föda upp våra kalvar på ett hälsosamt sätt och låta dem växa upp till högavkastande mjölkkor? Vad kan vi lära oss av den modersbundna djurhållningen som liknar de naturliga förhållandena så mycket som möjligt, och hur kan vi realisera dessa kunskaper även inom ”konventionell” kalvuppfödning?

Dessa frågor försöker vi besvara med Holm & Laue NativeCalfConcept.

1. Optimal kolostrumförsörjning

Man kan inte nog betona betydelsen av kalvens livsviktiga första måltid direkt efter födseln. Kalven får sin första immunitet endast från modersmjölken - även i naturen är det det första som kalven gör så snart den kan stå på sina ben, söka upp juvret och dricka mjölken.

Förutom denna naturliga aspekt bör man också tänka på att det i framtiden kommer att finnas allt färre läkemedel (i synnerhet antibiotika) som kan användas inom lantbruket. Därför är principen ”förebygg i stället för att läka” inte bara en etiskt korrekt inställning utan en nödvändig reaktion på begränsade behandlingsmöjigheter för kalvsjukdomar inom en nära framtid. En optimal immunitet hos kalvarna främjar deras hälsa och gör dem motståndskraftiga mot de smittämnen som de inte kan undvika. Mycket har sagts och skrivits om hur råmjölken bäst skall administreras och om utvecklingen av kalvens immunitet. Det finns inte mycket att tillägga där! Bara ett exempel: Godden et al 2019 : Colostrum Management for Dairy Calves.

Korrekt försörjning med råmjölk är grunden för alla övriga byggstenar i NativeCalfConcept. Därför vill vi sammanfatta de viktigaste punkterna inom råmjölksförsörjning här:

1.1. Bästa kvalitet: 50 g IgG/liter

1.1.1. Halt av immunglobuliner

Halten av immunglobuliner i råmjölken bör kontrolleras (med Brix-refraktometer) och dokumenteras. Vid en IgG-halt på 50 g/l (motsvarar Brix > 22 %) kan råmjölken användas som förstamåltid. Om kvaliteten är lägre bör man byta till bättre komjölk från ett upplagt förråd, eller säkerställa att minst 4 liter om dagen verkligen konsumeras (se 1.2.).

1.1.2. Hygienisk kvalitet

Ofta underskattas råmjölkens hygieniska kvalitet. I likhet med den normala mjölkningsprocessen bör man tillämpa petnoga renlighet och juverhygien. Det kan innebära vissa bekymmer vid mjölkning i kalvningsboxen! Även mjölkkannor, mjölkningsutrustning och drickflaskor eller -hinkar måste ha rengjorts på bästa möjliga sätt och ev. desinficerats. Otillräcklig hygien kan medföra följande problem:

  • Bakterier kommer in genom den öppna tarmbarriären i kalvens blodomlopp, innan barriären stängs efter upptagning av immunglobulinerna.
  • Immunglobulinerna börjar bekämpa antikroppar redan i råmjölken. Därigenom är de inte längre tillgängliga senare för upptagning genom tarmbarriären. Kalvens passiva immunitet är då sämre!

Även om varm råmjölk får stå för länge, förökar sig bakterierna (fördubbling av populationen var 20:e minut). Den bör därför kylas om den skall drickas först efter några timmar.

1.2. Rätt mängd: 4 liter

För att kalven skall få i sig en viss mängd antikroppar (immunglobuliner, i synnerhet IgG) är förutom kvaliteten även mängden råmjölk avgörande. Intagsmålet bör vara 200 g IgG! Vid en önskad koncentration på 50 g IgG per liter bör kalvarna alltså få i sig ca 4 l mjölk. Detta värde är också avhängigt av kalvens storlek. En tumregel är 10% av födelsevikten! Man bör dock göra det så lätt som möjligt för personalen i praxis. Det betyder: personalen slipper huvudräkning!

1.3. Optimal tidpunkt: 1:a levnadstimmen

De första levnadstimmarna kan antikropparna ta sig igenom tarmväggen genom ett särskilt upptagningsförfarande. Stora proteiner, såsom immunglobuliner, kan vandra genom tarmväggen. Det gäller även för bakterier och andra smittämnen. Därför varar denna ”mekanism” i bara några timmar, och tarmbarriären stängs. Redan efter 4 till 6 timmar är upptagningskapaciteten för antikroppar endast 50% av kapaciteten direkt efter födseln. Och 12 timmar efter födseln är tidsfönstret för den passiva immuniteten helt förbrukat.

Därför är den optimala tidpunkten för kontrollerad utfodring av förstklassig råmjölk kalvens första levnadstimme. Vid den här tidpunkten kan man också se att kalvens sugreflex fortfarande är tillräckligt kraftig så att den själv dricker de erforderliga 4 litrarna.

Facit:

Kolostrumförsörjningen är och förblir den avgörande faktor som ger kalven en hälsosam framtid. Alla djurhållare måste vara beredda att definiera klart formulerade arbetssteg och även att kontrollera resultatet.

2. Utfodring av transit- och helmjölk

Transitmjölk, mjölken från den andra mjölkningen fram till den första leveransen till mejeriet, innehåller värdefulla komponenter såsom antikroppar och andra viktiga bioaktiva ämnen som har en positiv lokal inverkan på tarmen och som främjar utvecklingen av tarmludd och mikrobiom i tarmen. Den bör ges så länge som möjligt så att de värdefulla komponenterna kan främja en sund utveckling av tarmfloran.

Sedan bör man helst ge helmjölk. Helmjölken är optimalt avstämd till unga kalvars matsmältningsenzymer. Unga kalvar kan nämligen smälta endast förstklassigt kasein och mjölksocker. Enzymspektrat i löpmagen tillåter inte matsmältning av vegetabiliska proteiner och kolhydrater förrän vid en ålder på 4 till 5 veckor.

Tekniska förutsättningar:

Helmjölksutfodring innebär en icke oväsentlig teknisk insats när det gäller förvaring, tillredning och utfodring.

MjölkTaxi är idealisk för att ta emot mjölk vid mjölkbordet eller roboten. Med kylfunktionen i MTX-pastöriseraren kan mjölken kylas ned så att den pastöriseras säkert före nästa utfodring; detta för att kalvarna inte skall konfronteras med skadliga bakterier.

Vid dryckesautomaten måste ytterligare tekniska förutsättningar uppfyllas: lagertankarna måste ha en kylfunktion eftersom mjölken förvaras där i minst 12 timmars tid för kalvarnas utfodring.

I idealfallet kommunicerar mjölktanken med dryckesautomaten och ger den en signal när tanken är tom. Sedan måste den rengöras och fyllas på igen. Med det nya VollmilchSmart-konceptet vet CalfExpert-dryckesautomaten redan innan hur mycket mjölk som finns i tanken resp. när den preliminärt är tom. Dessutom räknar CalfExpert ut hur mycket mjölk som krävs fram till nästa påfyllning.

Det förvaras då aldrig för mycket mjölk, vilket gör helmjölksutfodringen mycket ekonomisk. Givetvis har CalfExpert även möjlighet att integrera helmjölkstanken i den egna rengöringen.

Vilka tekniska förutsättningar som man måste beakta för en framgångsrik helmjölkshantering med CalfExpert och MjölkTaxi återfinns här i bloggen!

3. Rätt mjölkersättning

Som vi sade tidigare behöver kalvarna kasein och mjölksocker för en optimal utfodring de första 4 till 5 levnadsveckorna. Om man skall ge mjölkersättning i startfasen eftersom inte helmjölk kan användas, måste man välja den bästa kvaliteten och den högsta matsmältningsförmågan för unga kalvar. Det är inte alla mjölkersättningar som uppfyller dessa krav. Därför måste man noggrant kontrollera ingredienserna i valet av mjölkersättning. Eventuellt kan även mjölkersättningsleverantören lämna mer information, t.ex. om följande punkt:

3.1. Mjölkersättningens osmolalitet:

Förutom halter av protein, fett, mikronäringsämnen etc. är det ytterligare en punkt som måste beaktas. Nästan alla mjölkersättningar uppvisar en hög osmolalitet! Osmolaliteten är koncentrationen av lösliga partiklar i en vätskas massa. Om vätskor med olika koncentration (osmolalitet) är separerade genom ett genomsläppligt membran, försöker vätskorna anpassa sig i koncentrationen genom utbyte av vatten. Om det inträffar t.ex. i tarmen, där tarmväggscellerna och blodet har en lägre osmolalitet än den lösta mjölkersättningen i tarmen, kan det uppstå vattenförluster från kroppscellerna i tarmen. Konsekvenserna kan vara flytande spillning och diarré.

Blodets osmolalitet är ca 350 mOsm/kg. Exakt samma värde förekommer i helmjölk. Här är alltså det naturliga fodermedlet exakt avstämt till kalvarnas behov. Emellertid ligger många mjölkersättningar på 600 mOsm/kg och däröver.

Mer information återfinns här i osmolalitetsbloggen.

3.2. Fetter i mjölkersättning:

Till skillnad från vegetabiliska proteiner och kolhydrater kan kalvarna smälta växtfetter mycket bra. Därför innehåller mjölkersättningar palmolja, kokosfett och liknande. Även om de är mycket bra fodermedel för kalvar framförs det ofta kritik mot dem,, genom att odlingen av dessa foderväxter ofta sker med tvivelaktiga metoder på skövlade regnskogsytor. När vi diskuterar en så naturnära och därmed även resursskonande utfodring av våra kalvar bör vi hitta möjligheter att ersätta dessa fetter med regionalt odlade växter såsom raps eller solros. Aktuella foderförsök har visat att kalvarna tål dessa växtoljor sämre än de importerade produkterna. Idag jobbar vetenskap och forskning sida vid sida på en problemlösning och försöker gör produkten så lättsmält som möjligt.

3.3. Mjölkersättning är idealisk vid avvänjning av kalvar:

Vi vill inte att någon skall få intrycket att mjölkersättning inte är lämplig för kalvuppfödning. Tvärtom: rätt använd är mjölkersättningen en god basis på många mjölkgårdar och kalvuppfödningsföretag. Även uttalandet att helmjölk skulle vara optimalt avstämd mot kalvarnas matsmältning betyder inte att kalvuppfödning skulle fungera med enbart helmjölk.

Mjölkersättning lämpar sig mycket bra när man skall avvänja äldre kalvar långsamt från mjölken. I synnerhet om stora mängder mjölk (fram till ad-libitum) skulle utfodras, se nedan, finns det ofta inte tillräckligt lämplig helmjölk till hands för att försörja alla kalvar.

I avvänjningsfasen när kalvarna börjar äta kraftfoder kan man använda mjölkersättning vars kvalitet är anpassad till kalvarnas nya enzymspektrum (t.ex. vasslepulver).

4. Långsamma övergångar från ett fodermedel till nästa (t.ex. helmjölk till mjölkersättning)

Om man använder olika fodermedel, se ovan (helmjölk och mjölkersättning) måste övergången från ett foder till nästa vara så flytande som möjligt.

Ofta behöver matsmältningssystemet 5 till 10 dagars tid för anpassning till nya foder. När man ställer om från helmjölk till mjölkersättning, skall det ske långsamt.

Det är svårt med MjölkTaxi. Här görs i regel en blandning med samma sammansättning för alla kalvar. Långsamma övergångar för kalvarna är inte alltid möjlig.

Men med dryckesautomaten CalfExpert kan dessa övergångar realiseras mycket enkelt. Anpassningar görs också i foderkurvan. Mjölkförhållandet hos båda fodermedlen ändras dagligen.

Detta är möjligt även vid utfodring av två olika mjölkersättningar. En förstklassig mjölkersättningen för de unga kalvarna, och en mjölkersättning som är anpassad till avvänjningskalvarnas behov.

5. Naturlig dryckeshållning för kalven

Mjölkdrycker skall utan undantag intas via nappar för att kalvens naturliga sugbehov skall tillfredsställas. Hinkdrycker utan nappar passar inte kalvens fysiologi och kan i värsta fall leda till att mjölken hamnar i våmmen.

Eftersom vi med NativeCalfConcept vill efterlikna naturen har vi granskat hur kalvarna suger på mammans spenar. I regel uppsöker kalvarna mamma flera gånger om dagen (6 till 10 gånger). Därvid dricker de i ca 5 till 10 minuter och får i sig ca 2 l mjölk. De måste alltså ”jobba” mycket hårt för mjölken. Det kan man se på buffandet på juvret och på den intensiva salivbildningen.

I NativeCalfConcept rekommenderar vi att man har fokus på tre saker:

5.1. Anpassad napphöjd:

Hinkens resp. dryckesstationens napphöjd bör inte vara alltför hög. En höjd på ca 65 cm är idealisk. Det liknar då mycket den naturliga spenhöjden hos juvret. Självklart måste napphöjden anpassas till ålder och ras. För unga jersey-kalvar kan även lägre napphöjder tillämpas.

I HygieneStationen i CalfExpert är nappen dessutom lutad nedåt 45°. Kalven måste då sträcka långt på halsen. Genom denna naturliga drickrörelse stöds sväljreflexen optimalt och mjölken leds förbi våmmen in i löpmagen.

5.2 Intensivt sugande, lägre drickhastighet:

Trots intensivt sugande tar kalvarna upp mjölken i juvret mycket långsamt. Det är sällan mer än 300 till 500 ml i minuten. Har man dryckeshinkar med snabba nappar dricker kalvarna ofta 1 000 ml och mer därtill per minut. Det gör djurhållaren glad, eftersom det går snabbt att utfodra kalvarna. Men det är inte optimalt för matsmältningen. Dessutom bör man ha mycket tröga spenar. Kalvarna tar upp mjölken långsamma och producerar väldigt mycket saliv. Denna saliv innehåller enzymer som stödjer matsmältningen. Inte bara fetterna i mjölken spjälkas av de lipaser som finns i saliven utan även mjölksocker (laktos) smälts lättare.

En annan fördel med tröga nappar är iakttagelsen att kalvarna ofta blir trötta och lägger sig i ströt efter en längre tids sugning på nappen. Man ser då sällan att kalvarna suger på varandra eller slickar intensivt på stallinredningen.

Drickhastigheten går att följa upp enkelt i dryckesautomaten. I snitt bör den ligga på under 500 ml. Mer information om långsamjt intag framgår av webbplatsen hos företaget Milk Bar .

5.3. Många små portioner:

I naturen går kalven till modern flera gånger om dagen för att äta. Den kan vara 6 till 8 besök dagligen. Den nyfödda kalvens löpmage rymmer endast ca 2 l, men det är inte bara volymen som begränsar det naturliga mjölkintaget. Även hos större kalvar med större löpmage ger små mjölkmängder på ca 2 l per måltid ett stabilare pH-värde i löpmagen. Stora mjölkmängder i den sura löpmagesmiljön ger en kraftig sänkning av pH-värdet och en lång paus fram till nästa måltid gör att pH-värdet ökar kraftigt igen. Förutom matsmältningsproblem kan detta leda till varbölder och andra besvär i magen. Därför är idealet 4 till 6 måltider om 2 till 2,5 l fördelade över dagen. Detta kan realiseras i CalfExpert-dryckesautomaten genom inställningar i foderkurvan. Vid hinkdryck kan detta realiseras med viss begränsning med syrad mjölk och ad-libitum-dryck, men det måste övervakas noggrant.

6. Metabolisk programmering

Stora dryckesmängder på minst 10 till 12 l mjölk per dag främjar kalvarnas tillväxt. Det får på lång sikt positiva effekter på kalvens senare utveckling fram till mjölkavkastningen från den lakterande mjölkkon. Dessa rön har påvisats i många internationella undersökningar och bekräftas ofta i praxis.

Bortsett från detta är en obegränsad tillgång på mjölk ett helt normalt behov för unga däggdjur. Förutom nötkreatur finns det inget nyttodjursslag där de nyföddas fodertillgång begränsas. En tillräcklig tillgång på mjölk är därför också ett etiskt krav som vi skall uppfylla gentemot de unga kalvarna.

Om man erbjuder kalvarna mjölk ad-libitum dricker de mellan 8 och 10 l den första levnadsveckan, nästföljande veckor ökar mängden delvis till mer än 15 l. Om man beaktar de ovannämnda punkterna om mjölkkvalitet och utfodringssätt kan dessa mjölkmängder ges utan problem.

Men det är två kritiska uttalanden som alltid framförs:

6.1. Höga kostnader för ad-libitum-dryck:

Faktum är att denna typ av dryck ökar de unga djurens foderkostnader tydligt. Det kritiseras också ofta att det finns mjölkrester kvar i hinkdrycken vilka ofta slängs bort. Här har CalfExpert fördelar gentemot hinkdryck, eftersom mjölkrester inte uppstår. Endast den mängd tillagas som kalvarna kan dricka.

Vid mjölkersättningsdrycker kan extrakostnaderna per kalv uppgå till 50 till 100 euro. Det innebär en fördubbling av foderkostnaderna! Men dessa kostnader kompenseras mer än väl genom:

  • lägre veterinärkostnader och bättre kalvhälsa,
  • lägre uppfödningskostnader vid tidigare förstakalvningsålder,
  • ökade intäkter genom högre mjölkavkastning,
  • lägre bestånd av unga djur tack vare längre livslängd hos besättningen.

De biologiska och ekonomiska fördelarna med metabolisk programmering har belagts i hela världen genom många undersökningar. Som exempel kan vi nämnda den mest omfattande undersökningen "Preweaning milk replacer intake and effects on long-term productivity of dairy calves" av Soberon et.al..

6.2. Sent intag av kraftfoder:

Många gånger anges uppfödningsmålet vara att kalvarna skall börja äta kraftfoder (KF) tidigt. Men ett högt mjölkintag som vid ad-libitum-giva fördröjer detta KF-intag.

Undersökningar har visat att intensivt utfodrade kalvar får en hög foderupptagningsförmåga senare i livet. Det verkar bero på att matsmältningen och hela metabolismen har vant sig vid att omsätta många näringsämnen. Detta kan vara orsaken till att lakterande kor ger mer mjölk senare. De verkar omsätta näringsämnena till mjölkmängd bättre.

Mer information om ad-libitum-utfodring återfinns i denna bloggartikel.

7. Sen och långsam avvänjning från mjölken med 12 till 14 veckor

Kalvarnas/kvigornas matsmältningssystem är fullt utvecklat först vid 4 till 6 månaders ålder. Först då motsvarar storleksförhållandena hos de olika magarna dem hos fullvuxna kor. Omvänt innebär det att kalvarna först vid denna ålder kan smälta rå- och kraftfoder ungefär lika bra som fullvuxna kor. Men det kan också innebära att kalvarna måste försörjas med mjölk för en obehindrad utveckling fram till denna ålder. Åtminstone till viss del.

Traditionellt avvänjs kalvar vid 8 till 10 veckors ålder från mjölken. I vissa länder tas mjölken bort även tidigare. Emellertid måste man tänka på att kalvarna först vid 4 till 5 veckors ålder börjar utveckla enzymer som kan bryta ned vegetabiliska proteiner och kolhydrater. Som beskrivs ovan, kan det ta ytterligare ett antal veckor tills att det unga djuret är helt oberoende av mjölkutfodringen i naturen. Om kalven avvänjs redan vid 8 till 10 veckor från mjölken är matsmältningssystemet ofta överansträngt och det uppstår ett s.k. avvänjningsstopp, då kalven inte längre växer i 1 till 2 veckors tid, eller t.o.m. tappar i vikt. Det visar att kalven vid denna ålder ännu inte helt kan ersätta energiförlusten från mjölken med vegetabiliska fodermedel. Det blir också dramatiskt för kalven om avvänjningen sker mycket abrupt, genom att t.ex. en hel måltid tas bort.

En annan effekt, såsom visas i nya granskningar, är en latent acidos som kalvarna kan exponeras för: genom borttagningen av mjölken känner kalven hunger och intar i regel större kraftfodermängder snabbt (något som ju faktiskt är målet för denna åtgärd). I våmmen uppstår en stor mängd kortkedjade fettsyror vid nedbrytningen av stärkelse, socker och kolhydrater; dessa syror kan ibland inte buffras av våmmen. Det kan leda till acidos i våmmen. Om fettsyrorna kommer ut i tarmen kan tjocktarmsacidos bli följden. (Neubauer et al 2020: Starch-Rich Diet Induced Rumen Acidosis and Hindgut Dysbiosis in Dairy Cows of Different Lactations)

I de flesta fall går detta under radarn och kalvarna lider av subklinisk acidos. Tarminflammationer och andra skador kan bli följden.

Men det betyder inte att vi faktiskt behöver ge mjölk i upp till 6 månader. Under rätta förutsättningar kan kalvarna vara avvanda helt från mjölken även tidigare. Vi rekommenderar därför att man vid ca 5 till 6 veckor börjar minska mjölkmängderna långsamt. Avvänjningsfasen kan då vara i ytterligare 6 till 7 veckor. Kalvarna vänjer sig långsamt vid intag av torrfoder, och får den mycket lättsmälta mjölken i ytterligare en tid.

Denna bloggartikel beskriver vad man ytterligare bör tänka på i planeringen av lämplig foderkurva.

8. Målet: en frisk idisslare!

8.1. Kraftfoderintag: faran med ett alltför tidigt och snabbt kraftfoderintag beskrivs under den senaste punkten. Till sist är ju målet för alla djurhållare att föda upp friska idisslare. Därför är det viktigt att erbjuda kalvarna rätt torrfoder, i synnerhet i avvänjningsfasen. Man måste då erbjuda kalvarna lättsmälta foderkomponenter som inte ger upphov till den beskrivna acidosen. Energileverantörer som majs och havre i kalvutfodringen är klart bättre lämpade än mycket snabbt tillgänglig vetestärkelse.

I vår bloggserie med tre artiklar går vi särskilt in på vad som gäller för kraftfoder. Här kommer du till den första serien.

8.2. Hö, halm eller silage?

Nötkreatur är, som alla vet, idealiska råfiberkonsumenter. Därför kan vi inte förstå att det finns foderkonsulenter som så långt möjligt vill förhala givan av hö, halm eller silage och bara ge kalvarna kraftfoder. För oss ingår givor av välstrukturerad råfiber i bra hö eller hackad halm i kalvarnas foder. Utan råfiber kan i synnerhet våmväggen inte utvecklas särskilt bra. Idisslandet drivs ju av våmmens sammandragningsförmåga.

Om det saknas råfoder finns det risk för att kalvarna täcker sitt naturliga behov av strukturerat foder genom att äta kontaminerat liggströ.

9. Grupphållning av unga kalvar

I naturen separerar sig modern och den nyfödda kalven några dagar från hjorden efter födseln. Det skyddar den unga kalven och stärker dess band med modern. Senare i hjorden kan man se ytterligare en separation. Den gången är det kalvarna som separerar sig från korna i grupper med jämnåriga, och utforskar världen tillsammans.

Båda iakttagelserna beskriver väl hur en stressfri grupphållning av kalvar kan fungera på moderna mjölkgårdar.

  1. Om separationen av ko och kalv är ett måste efter födseln, är det bra att låta kalven ha ett annat djur i närheten som det kan interagera med och bygga upp en social bindning till. I detta fallet visar kalven ofta inga tecken alls på separationsångest efter födseln. Här är smågrupper om 2 till 3 kalvar lämpliga. Separationsångesten är högre hos modern. Men om separationen sker först efter en eller två dagar, är ångesten större eftersom en starkare bindning redan har etablerats.
  2. I gruppen måste kalvarna ha tillräckligt med utrymme att leka och hålla sig sysselsatta. Därför måste kalvarna ha skyddade områden för vila, sömn och lugn, ostörda platser för matintag och mycket fritt utrymme för obehindrad rörelse. Därvid bör åldersskillnaden inte vara alltför stor. Max. 2 veckors åldersskillnad är idealiskt. Det innebär att grupperna, beroende på gårdsstorlek, inte får vara alltför stora. Utrymmet för kalvarna bör vara mellan 2,5 och 4 m² per djur.

Vad som först såg ut som en typisk ”kompromiss”, nämligen att etablera den minsta möjliga grupphållningen med 2 kalvar (”twin- eller parhållning) har visat sig ha positiva effekter i praxis. Kalvarna utvecklar ett bra socialt förhållande och drar fördel av varandra. Och även vetenskapliga studier visar att kalvar i parvis uppfödning äter bättre och ökar mer i vikt än kalvar i enkelhållning. Här finns lite uppgifter i bloggen.

10. Dryckesautomat från dag 3

Men hållning i TwinHutches eller i smågrupper med upp till 5 kalvar uppvisar några svaga punkter eftersom den i regel baseras på hinkdryck. Om man vill beakta samtliga ovannämnda punkter runt naturlig dryck med skonsam foderväxling och många små portioner är användningen av en dryckesautomat så gott som given.

Hittills har det varit praxis att leda fram kalvarna till automaten först efter 2 till 3 veckor. Vid den tidpunkten placeras de i den större gruppen från enkel- eller twin-hyddan. Men det är mycket extrajobb förknippat med det eftersom kalvarna måste läras upp vid två olika dricksystem (först (napp-)hink, sedan dryckesstation).

Många gårdar börjar dock använda CalfExpert redan på den tredje dagen. I enkel- eller dubbelboxar försörjs kalvarna med modersmjölk de första två dagarna. Den tredje dagen lärs de sedan upp vid CalfExpert. Friska kalvar dricker upp till 10 l mjölk per dag redan den första levnadsveckan, om de utfodras via dryckesautomaten.

Kritiker av denna tidiga gruppbildning hävdar att kalvarna först måste utveckla sin immunitet innan de placeras i en grupp. Med en mycket god råmjölksförsörjning, se ovan, är dock detta påstående obefogat.

Om det skall fungera väl, bör gruppstorlekarna inte innefatta fler än 15 kalvar. Senare är det inte motiverat att slå ihop två grupper. Därför är vår rekommendation avseende maximal gruppstorlek i NativeCalfConcept 15 djur. I idealfallet är åldersskillnaden i gruppen inte mer än tre veckor. Denna rekommendation har två logiska konsekvenser:

  1. Gruppstorleken kan innefatta färre än 15 kalvar om färre kvigkalvar föds under de tre veckorna.
  2. Vid en utfodringsfas från 10 till 11 veckor behöver man fyra grupper, d.v.s. Fyra dryckesstationer! (1:a gruppen: 1 till 3 veckor, 2:a gruppen: 4 till 6 veckor, 3:e gruppen: 7 till 9 veckor, 4:e gruppen: 10 till 11 veckor, plus 1 vecka rengöring och stående tomt).

Vid längre drickfaser krävs fler grupper och därmed också en extra dryckesautomat.

Även om denna rekommendation kan verka kostsam vid första anblicken, har dryckesautomaten sina fördelar vid en övergripande granskning, tack vare reducerade arbetsinsatser och sjunkande veterinärkostnader.

Facit Holm & Laue NativeCalfConcept

Orienteringen mot kalvarnas verkliga, naturliga behov vad gäller näringsintag och social samverkan med andra kalvar i en artanpassad grupphållning erbjuder största möjliga djurvälfärd på en konventionellt driven mjölkgård.

Även de ekonomiska fördelarna för gården är uppenbara. Trots de ökade kostnaderna genom intensivare och längre utfodring av kalvarna blir det senare resultatet lägre kostnader (tack vare bättre hälsa, bättre produktivitet och längre livslängd) samt högre intäkter (tack vare högre mjölkavkastning fram till den 2:a laktationen).

Alltså: win-win för gårdsägaren och djuret!

Administration av sin-kor och födslar

För fullständighetens skull går vi in på de viktigaste punkterna före födseln - kalvens hälsa hänger ihop även med kons hälsa plus en välfungerande födselhantering.

A) Stressfri sinperiodhantering, så att fostret utveckas optimalt

Kalvens liv tar sin början inte med födseln utan redan när ägget befruktas. Även om fostret är optimalt skyddat i moderlivet kan hållningen och utfodringen av kon ha stor inverkan på kalvens utveckling både före och efter födseln (pre- och postnatalt).

  1. Påverkan från utfodringen på fostrets utveckling: I sin-perioden har en utfodring av kon i två faser visat sig ha fördelar. 6 till 8 veckor före kalvningen ges en energisnål ranson för att undvika att kon blir fet och även undvika därmed förknippade födsloproblem för kalven och ämnesomsättningsproblem för kon. De sista tre veckorna växer fostret mycket kraftigt. Därför måste utfodringen av kon ändras. Här skall kon vänjas långsamt vid laktationsportionen igen.
  2. Påverkan av stress på fosterutvecklingen: Undersökningar utförda av B. Dado-Sehn et al 2022 och Laporta et al 2017 visar att kalvar, vilkas mödrar led av värmestress under högdräktighetstiden, utvecklas sämre. Sämre immunförsvar och låg tillväxt kan bli följden. Därför är det viktigt att skydda även sin-kor mot hetta på sommaren.
  3. Påverkan på råmjölkskvaliteten: påverkan från utfodringen av sin-kor på kolostrumkvaliteten är inte klart belagd. Ett stort mjölktillskott direkt efter födseln leder dock till en utspädning av modersmjölken. Modersmjölkmängder på mer än 10 l i den första mjölkningen har ofta en alltför låg IgG-koncentration.

En tillräcklig betakarotenförsörjning skall ha en positiv inverkan på kvaliteten. Vaccinationer av kon, t.ex. med RotaCorona, ökar visserligen inte andelen antikroppar men ger för en specifik anpassning av globulinerna till dessa smittämnen.

Även stress under sin-perioden påverkar kvaliteten på den första råmjölken nativt.

B) Födseladministration

Kalvens födsel innebär stora utmaningar för gårdsadministrationen. Den går inte att planera in i vardagssysslorna. Och födselns varaktighet och förlopp är helt omöjliga faktorer att beräkna.

Egentligen skall korna kalva ensamma och i de allra flesta fall är det också möjligt. Men ibland krävs det assistans, och då är klart definierade och inövade åtgärder till hjälp. Det finns många bra instruktioner, standardrutiner eller filmer på internet som rör en optimal administration under kalvningen. Som exempel i det tyskspråkiga området kan vi nämna den mycket åskådliga broschyren från dr Katharina Traulsen och dr Marion Tischer i samarbete med Boehringer Igelheim. Den mycket utförliga videokursen om födseladministration från ”Initiative Tierwohl“ är mycket populär.

För det engelskspråkiga området finns t.ex. information från Charles T. Estill „The calving process“ med stor detaljrikedom.

Vi skall därför inte gå djupare in på detta, utan överlåter detta fält till andra experter.

Kontakt
Handbok kalv

Holm & Laue Handbok kalv